I
syfte att hedra och minnas min far, konstnären Åke Sandberg Tibro har jag
gjort en sammanställning av hans verk.
Åke hade en bred produktion och
webbsidan är indelat i olika kategorier.
Start -
Historia
Bildhuggeri
Keramik
Teckningar
Svarta
tavlor
Mallar
Det finns naturligtvis massor av verk som saknas
på sidan. Åke var aktiv i över 50 år. Vore tacksam om ni kan hjälpa till
att bygga upp sidan med fler bilder av alster.
Har ni något som saknas kan ni skicka bilder på MESSENGER
https://www.facebook.com/mikael.sandberg.549
Men titta gärna först på vad som finns; 250 keramikalster, 140
bildhuggeri, 125 teckningar och även ca 700 mallar på bildhuggeri.
Mikael S
En bildhuggarkonstens och keramikens
mästare
Text: S O Andrén
1982
Åke Sandberg, 72 år, lägger inte av.
- Det går inte att slappna av. Gör för det
mesta mer än en full arbetsdag.
Orden är Åke Sandbergs. Kring hela hans
gestalt står en air av beslutsamhet och idérikedom. 72 år har han på
nacken. Men vägrar envist att sitta i ett hörn och knyta ihop sina
pensionärshänder. Vila är för honom bara ett begrepp att skapa nya krafter
till arbete.
Hans vita något yviga hårfäste döljer en konstnärs sinne
därunder. Denne man med stamträdets rötter i Småland har tagit med sig den
sega viljan från detta landskap. Sandbergs far desslikes på sin tid ägandes den gamla
ångsågen i Tibro. Han ville också att sonen Åke August Nathanael Sandberg skulle bli en träets
man vilket han så småningom blev. Men inte som fadern tänkt sig.
Åke i verkstaden på Hantverksgatan 3.
(Foto: Lennart Hallberg).
Pappa Carl med tvillingarna Rut (gift Gejervall) och Åke.
Det var på det karga 30-talet som sågmästare Carl
Sandberg sände iväg sin son till Stockholm för att där studera till
möbelarkitekt. Det sågs som ett framtidsyrke i det Tibro där
möbelindustri började få en stark dominans.
Åke på Konstfackskolan i Stockholm med
farbror Aron Sandberg.
Elevarbete av Åke från 1934.
Men Åke ville annorlunda. Efter att ha
snurrat runt en tid och beskådat möbelarkitektur beslöt han sig för att
bli
bildhuggare. Han kom in på Konstfackskolan där farbröderna
Aron
Sandberg och
Gustav Sandberg var lärare. De var, och gjorde sig kända som utsmyckare
av bland annat Stadshuset, Svenska Amerikalinjens flaggskepp Gripsholm och i andra
sammanhang. Här fick Åke det utlopp för sitt konstnärliga skapande som
han fortsätter med än idag. Bildhuggeri och keramisk konst är vad som
dagligen arbetas fram ur hans flinka händer.
30-TALETS
STOCKHOLM
Tiden för Åke Sandberg i Stockholm blev
lärorik.
- Stockholm på den tiden var något annat än
i dag, säger han. Knappt någon trafik, man tog spårvagnen. Kunde gå över
gatan utan att se sig särskilt noga för. Jag bodde hos en mjölkutkörare
som levererade per häst och vagn. Så blev han till slut färdig
bildhuggare. Åkte hem till Tibro igen. Det var slutet på 30-talet. Då
fanns det 100-talet bildhuggare här. I dag är det bara några få.
Cornich,
relief i ek från 40-talet
Åke fick uppleva under 40-talet hur efterfrågan på träskärning i möbler avtog alltmer. Han gjorde en
avstickare upp i kraftverksbygget uppe i Harsprånget tillsammans med en
farbror Gustav. Där modellerade man tillsammans fram ett konstverk i
stuckatur. Fem månader tog det jobbet.
Silverschatull i ek där Åke gjort bildhuggeriarbetet,
40-talet
BLEV KERAMIKER
Att ha bildhuggeriet som födkrok blir för
dåligt. Visserligen hade Åke Sandberg en del jobb för Tibroindustrin men
det mattades av mer och mer. Då slog han sig på något som alltid
intresserade honom: keramiken. Han skapade själv fantasifulla figurer
ur floran och faunan. Ständigt är det något ny skapelse som arbetar i
hans hjärna och när det är dags att konkretisera det hela tar han fram
skissblocket och föder nya former. Den ena fantasifullt än den andra.
Även när han gjuter små serier av någon figur ändrar han och
kompletterar detaljer för att ingen ska bli den andre likt.
FANTASIFULL
Hans verkstad på Hantverksgatan 3 i Tibro är
en äkta skapares arbetsplats. Ett myller av gipsformar omger honom.
Halv- och helfärdiga tingestar blandas med idéskisser och holländsk
lera. Målar och glaserad sin keramik gör han själv. Ugnar som hettas
till tusen grader skänker glans åt hans keramiska skapelser. Den ena
tingesten blir inte den andra lik. Fantasifulla djur och människor växer
fram ur hans händer på löpande band.
Sköldpadda, keramik elevarbete.
1930-34
Kvinna ridande på björn, terracotta
Lejon gjord till Tibroutställningen 1951
Åke Sandberg har gjort sig ett namn som
konstnärlig skapare. Själv är han anspråkslös till sin natur. Har
egentligen aldrig varit intresserad av någon dussinproduktion. Men så
blev det en gång när han kom in i Selma Lagerlöfs fotspår. Han ringde
till Mårbacka för att försöka sälja några Nils Holgerssonfigurer som han
tagit fram. De var tänkta som turistsouvenirer. Men på Mårbacka var man
inte alls intresserade. Där fick man ta emot allt möjligt "skräp" som
ivriga försäljare ville slå mynt av. Men Åke Sandberg gav sig inte. Han
skickade iväg ett paket med lerfigurer och keramiktavlor med olika motiv
ur Nils Holgerssonboken.
Dagen därpå hade han Mårbacka i luren. Man
ville omedelbart beställa tusen av varje. På den vägen gick det sedan
vidare i många år. På Mårbacka kunde man snart sälja mer än vad
Tibrokeramikern hann producera.
Keramiktavlor, Nils Holgerssons underbara resa
MÄSTERVERK
Man kan inte annat än odelat beundra hans
skaparförmåga. Många av hans träsnidade tavlor är små mästerverk. Han
visar gärna några där hemma som inte är till avsalu. En med fåglar i
grenverk är fantastisk. Detta är ett prov på äkta bildhuggarkonst och
många dagars arbete.
Under många år blev keramiken Åke Sandbergs
levebröd. Han hade aldrig några bekymmer med marknadsföringen. Från
butiker när och fjärran kom köpare och tog ofta med sig vad som fanns.
Nu har Åke slutat med de här affärerna. Det blir alltför betungande. Nu
kan han i stället jobba i sin egen takt, men förutom en liten middagslur
är han igång från morgon till kväll. Han har i alla fall haft fördelen att
hela sitt liv ha yrket som en hobby. Eller tvärtom som han vill.
Brudpar,
keramik
OFFENTLIG KONST
Där finns lite av spjuvern i hans ögon.
Härligt roligt är en av hans senaste påfund i keramik. De tre figurerna
brudgummen, bruden och prästen. Den sistnämnda en kvinnlig sådan.
Vigande de båda andra Men liksom bruden i märkbart välsignat tillstånd.
Lite bakom står den smått generade brudgummen.
Från SLA 1972,
foto: S O Andrén
Men keramikern Åke har inte bara sysslat med
de små tingen. Hans verk finns nu att beskåda både i Skövde och
Karlsborg. I en tävling fick han kontakt med Västgöta-Bengtsson. Detta
slutade med att Åkes förslag till en offentlig utsmyckning vann
gillande. Och står att se i form av en bronsfigur initierad av
Östermalms pojkarna. "Pojken med guldhjärta" fick den hetta.
"Pojken med guldhjärtat" Åke Sandberg, 1956
Östermalmspojkarna lär ha varit kända för mycket rackartyg men var
snälla mot djur. Därför fick den här bronspojken symbolisera dessa
egenskaper genom en ekorre i handen och en slangbella i bakfickan. Åkes
son Lars-Åke fick stå modell till den här skapelsen, iklädd knäppkängor
och annat tidsenlig dress. På väg till bronsgjutaren i Stockholm råkade
modellen gå itu i transporten. Men den lappades ihop utan större
svårigheter. Men när bronsgjutaren ville patinera bronsen för att ge den
konstlad ärg, vägrade Åke. Det blir snart svart i all kalkrök i Skövde
menade han. Så blev det också.
Stuckatur
tillsammans med farbror Gustav på Harsprångets kraftstation
På Karlsborgs fästning har Åke Sandberg en
stor relief. För detta fick han mottaga regementets förtjänstplakett ur
Gustav 6:e hand. En relief med motiv från Axevalla hed finns också som
regementskonst i Skövde.
Därtill kommer en mängd såväl sakral som
profan konst. På julkrubbor är Åke något av en specialist. Många fina
vandringspriser har också genom åren arbetats fram av hans händer. Allt
gjort med en äkta yrkesskicklighet och skaparglädje.
Text och foto: S O Andrén
Minnestext från utställning
Tibro 1991
Minnestext från utställning
Tibro 1991
Sigrid
Sandberg jobbade mycket i verkstaden ihop med Åke. Tittar man på
baksidan av Nils Holgerssons plaketter i keramik så ser man Sigrids
tummavtryck från tillverkningen. Glaserar även många av dessa. Här med
en del av barnaskaran, från vänster Mikael, Gunnar, Åsa, Stellan och
Lars-Åke. Ulrika och Ylva kom till senare. Åke hade även sonen Inge i
ett tidigare äktenskap.
Tidningsurklipp
Gravsten
Nya kyrkogården Tibro
|
